Turkisk meze

Ännu en fin höstdag - vart höll det här vädret hus i somras? I Spanien tror jag förresten, för där var det sjukt varmt!

Tidigare idag var jag hemma hos P och M och åt lunch i deras superfina lägenhet. Jag är ganska imponerad av hur de har inrett sin minietta. Bara snygga möbler, världens skönaste soffa, fina inredningsdetaljer... Fast de har konstiga grannar..! Deras lägenhet ligger i en gammal före detta villa, från sekelskiftet, som gjorts om till bostadsrättsförening bestående av fyra lägenheter. Ett av grannparen är lite "herrarna på täppan" i huset och behandlar P och M (som är yngst i föreningen, om det nu har med saken att göra) som några som bara tillfälligt sover över i ett av rummen till deras stora hus. De vill gärna ha koll på besökare (alltså inte bara sina egna) och de gillar inte att man pratar när man befinner sig på tomten utanför huset (då smäller de igen fönstret i protest!), fastän de själva har en hund som gillar att skälla och som de gärna släpper ut på tomten. De verkar inte riktigt vilja inse att P och M faktiskt också köpt sin lägenhet och betalar hyra varje månad.

Anyway, blev hemma hos vännerna bjuden på resterna från lördagens middag vilken bestod av turkiska mezerätter, så klart. Me like! Börek med spenat och fetaost, kryddiga vinbladsdolmar, risfyllda småpaprikor, ugnsbakad aubergine med tomatsås och vitlöksyoughurt. Japp, bara vegetariskt. Efterrätt: Baklava!!!

Julien Jacob - Cotonou

Jag älskar den där låten i reklamfilmen för Marabou Premium (chokladen är också god!). Har fått reda på att artisten heter Julien Jacob och att han sjunger låten Cotonou. Ett måste i min i-pod!

Födelsedagsmiddag!

Har precis kommit hem efter en middag på Rossini (Tulegatan) med P och M, för att fira P's födelsedag. (Grattis!) Alltså, jag lovar - jag tror på fullt allvar att jag aldrig i hela mitt liv varit så mätt förut, någonsin! Det var helt galet gott, särskilt efterrätten! Det kan inte finnas en godare chokladbakelse än Rossinis "sogni di cioccolato"! Tänk den kladdigaste och godaste delen på en kladdkaka - hela den här chokladbakelsen var sån! Helt perfekt och alldeles lagom varm, serverad med vanlijglass. Mmmmmm, drömmen! Men den var samtidigt droppen som fick bägaren att rinna över. När vi var redo för notan var jag redo för sängen. Jag kände mig sådär som man gjorde ibland i tonåren, när man hade druckit för mycket alkohol och bara behövde en säng eller en soffa eller vadsomhelst att lägga sig i för att svimma av! Men.... det var det värt. Jag ångrar ingenting! ^_^

Hans hår

Inatt drömde jag om honom. Jag var alldeles nära honom igen. Hans ansikte mot mitt ansikte. Drömmen var så verklig, att jag nu går runt med en känsla av att jag faktiskt på riktigt drog fingrarna genom hans vackra tjocka hår. Mellan mina fingrar kände jag den där speciella strukturen som det har, fylligheten, strävheten. Jag drog mina fingrar genom den där svarta svarta färgen.

Jag vill ha fler såna här drömmar!

Fika med världens skönaste vän

Jag älskar att fika med A! Jag var hur trött som helst idag, efter en lång dag på skolan med seminarium på morgonen och föreläsning på eftermiddagen (föreläsaren hoppade dessutom över rasten!!! Det innebar två timmars bla bla bla i ett svep. Hon ba, helt glättigt: "idag tänkte jag inte ge er någon paus!" -Eeeh, va!?), så jag satt och nästan och somnade på tåget hem. Efter en snabb avlämpning hemma av (tunga!) kassar och påsar, så var jag tvungen att ge mig av igen för att möta A. Trötthet! Kände nästan att jag bara ville stanna hemma, sätta mig i soffan och fortsätta läsa "The Kite Runner", fast jag pallrade mig förstås iväg ändå. Och, åh, miss A! Självklart var hon värd allt detta. Hon gör mig alltid så glad och får mig alltid att skratta! Jag tror inte att jag har så roliga samtal med någon annan som med henne! Tack, A!

Valencia, Valencia

Valencia, de solmogna apesinernas stad, är Spaniens tredje största stad efter Madrid och Barcelona. I denna lilla storstad, hittar man allt! Under en eftermiddag i staden hinner man med både shopping, sightseeing och tapas!















Vi börjar vår eftermiddag i Valencia på Calle Colón, stadens stora shoppinggata. Här kan man strosa omkring bland de stora inhemska och internationella butiskedjorna, i behaglig spansk takt. För spanjorerna älskar att lugnt strosa fram, det finns till och med ett spanskt verb; "pasear" som betyder att man gör just detta. Lämnar man Calle Colón och viker in på en av de mindre gatorna hittar man flera roliga småbutiker och kan göra unika shoppingfynd.

Vi fortsätter stadsvandringen med att följa turiststråket till Plaza de la Virgen, ett vackert stenbeklätt torg omgivet av små (dyra) tapasbarer och uteserveringar. Torgets mittpunkt utgörs av en fontän föreställande en naken man, som halvliggande vilar huvudet i ena handen. Detta är den absoluta favoritplatsen för stadens duvor! Ofta kan man här också se brudpar, som lyckligt leende får sina bröllopsfoton tagna i solen, med fontänens glittrande vattenstänk i bakgrunden. Torget spelar också en viktig roll under Valenciabornas älskade högtid Las Fallas, som pågår under fem dagar i mitten av februari och tros ha uppkommit under medeltiden, som ett firande av vårdagjämningen. Hela staden pyntas med färgglada ljusslingor, värre än under värsta julruschen, och gatorna pryds av gigantiska pastellfärgade skulpturer, Fallas (de ser ut som stora tredimensionella tecknade figurer, typ Disney). Det är fest och fyrverkerier varje dag, och staden hänger sig fullt ut åt kitsch och karneval. Men här, på Plaza de la Virgen, behåller man lugnet och reser den stora skulpturen av Jungfru Maria. Hon utgör det enda kristna inslaget i denna folkfest. I slutet av festdagarna bär festdeltagarna (los falleros och las falleras) hit tusentals blommor, som man sedan klär jungfruskulpturen med.

Strosar man sedan vidare genom gränderna hamnar man på Plaza de la Reina, det näst största torget i staden (efter Plaza del Ayuntamiento). Här är det alltid liv och rörelse; turister blandas med lokalbor, gatumusikanter och torgförsäljare. Under våren och sommaren ringlar kön lång inne på glasshuset, där man också kan smaka på den lokala drycken horchata (orxata på Valenciano). Bestående av jordmandel, vatten och socker är drycken en på den välsmakande törstsläckare, om än en riktigt söt sådan! På andra sidan gatan kopplar folk av på uteserveringarna, kanske med ett glas agua de Valencia (apelsinjuice, ingefära, cava och vodka) i handen. På chokladerian Valor kan man beställa in choklad i alla tänkbara former. Kall eller varm chokladdryck, med friterade churros att doppa i chokladen som tillbehör, är en av favoriterna. Och tro mig, det är beroendeframkallande!

Över Plaza de la Reina tornar Valencias katedral upp sig och högst upp från dess tak blickar klocktornet, El Miguelete, ut över staden. För två euro får man lov att gå upp för alla de 207 (!) trappstegen i El Miguelete - hiss saknas. Trappan är spiralformad och det är risk för att man blir lite snurrig under proceduren, men det är väl värt besväret, för väl däruppe möts man av en magnifik utsikt över hela Valencia!

När kvällen sakta glider över till natt, och butikerna stängs, ska man för den sakens skull inte gå hem och lägga sig - Valencia är en liten storstad som aldrig sover. Det finns alltid någonstans för nattugglan att fortsätta natten till långt in på småtimmarna!

Färglad höst

Idag har vädret varit höstigt på ett sånt där härligt sätt! Okej, det har blåst ganska mycket - men solen har faktiskt smilat ner från sin himmel under större delen av dagen! Har entonces varit ute på promenad, vilket var superskönt. Jag blir alltid alltid uppiggad och mår lite bättre efter en lång promenad -helst i solen! Jag måste väl ändå medge att det ibland kan vara långtråkigt under själva promenaden (särskilt om man glömt i-poden hemma) men det känns alltid skönt i kroppen när man kommer tillbaka!

Dessutom, vilket har bidragit till detta mittt muntra humör, så har jag pratat med min cariño idag! Wiiiiiiiiiii! Det kändes jättebra, jag har saknat det sååå mycket de senaste dagarna. Vad har jag gett mig in på egentligen? Inte för att jag har minsta tanke på att dra mig ur, men det är grymt jobbigt att inte kunna ses, inte kunna ringa varandra.... Te echo de menos!!!

A really boring inlägg

Idag lyckades jag vimsa ihop det och komma till skolan TVÅ TIMMAR FÖR TIDIGT!!! Shit vad glad man blir när sånt händer. (jag hade dessutom glömt min lunch hemma, gaaaaah!) Jag blev förstås tvungen att gå till Västermalmsgallerian och shoppa istället, i väntan på att föreläsningen skulle börja. Så nu är jag ett par benvärmare rikare! They are from Åhléns. Over and out.

Jag har varit med om mer givande lördagar

Idag har jag haft en galet intetsägande lördag! Jag har i stort sett gjort ingenting... Suttit och ritat lite på miss P's logga, eftersom jag inte hann med det under veckan. Tagit en blåsig promenad till Statoil för att köpa lite lösgodis (fastän jag veeeet att jag inte borde!) samt en Brämhults blåbär-hallon smoothie (så gott! Den får väga upp för det onyttiga lösgodiset). Nu sitter jag hemma i soffan igen, med datorn i knät och TV:n på i bakgrunden. Kul.

Dessutom...... Jag saknar saknar saknar honom! Så ofantligt mycket! Jag vet att tidsskillnaden är stor och att vi inte kan prata varje dag, men jag svär - jag får abstinens efter bara en dag! Jag är alldeles kall i kroppen av saknad! När vi var i Valencia var det svårt att föreställa sig hur det här skulle vara. Nu bara längtar jag tills vi ses igen.

Hur den här dagen kan ha lett fram till mitt allra första blogginlägg går över mitt förstånd... Jag blir tydligen kreativ av att ha det tråkigt och av att vara kär på distans!